Att komma hem
Hemkomsten blev inte riktigt som jag tänkt mig att den skulle bli. I måndags vaknade jag med illamående som byttes till frossa som byttes till svettningar som byttes till ingenting som byttes till illamående och så fortsatte det. Flygresan var inte särskilt rolig och att vi fick vänta några timmar på nästa tåg till Wuxi gjorde inte det hela bättre.
Tisdagen fortsatte i samma stil och eftersom vi varit i ett land där malaria förekommer och jag hade flera av symptomen och att vi vid ett tillfälle missat att ta vaccinet beslutades det i samråd med SOS international att jag skulle sätta mig på första tåget i Shanghai för att lämna ett blodprov. Jag kom till sjukhuset och fick först fylla i lite papper och sen vänta på en sköterska som skulle ta lite blod. Det gick sådär, jag har ådror som rullar undan och som dessutom är tunna. Efter flera försök och pedagogiska (?!) "It will be little pain.." från sköterskan lyckades det. Jag fick dricka massa vatten och de kom och tog tempen regelbundet. Läkaren kom in och sa att malariatestet var negativt men att det inte betydde att jag inte hade det. Det ville ta fler prover och kanske skulle jag stanna över natten.
Sköterskan som tagit blodprovet kom tillbaka och bad om ursäkt för att hon var tvungen att ta mer av det. Det gick inte särskilt bra, en annan sköterska kom in och det knådade armarna tittade i armvecken, handleden, på fötterna, men nej. De frågade "Is this strange to you?" Jag förklarade att det allt som oftast var sådär när jag skulle ta blodprov varpå hon svarar "This is VERY strange to me" 30 minuter, fem sticksår, 3 plåster och totalt tre sköterskor senare fick de tillräckligt med blod för att testa för fortsatt malaria, dengufeber och en tredje som jag inte minns namnet på. Ëfter att ha spenderat flera timmar på sjukhuset och fått veta att jag inte har malaria fick jag äntligen åka hem, men med en lapp i handen med en ny tid dagen efter.
Igår åkte jag till Shanghai igen blev lite snabbt undersökt och underrättade om att jag inte hade de andra två sjukdomarna/virusena.
Idag är febern helt borta och kvar är bara lite trötthet i kroppen efter några dagars fasta.
Tisdagen fortsatte i samma stil och eftersom vi varit i ett land där malaria förekommer och jag hade flera av symptomen och att vi vid ett tillfälle missat att ta vaccinet beslutades det i samråd med SOS international att jag skulle sätta mig på första tåget i Shanghai för att lämna ett blodprov. Jag kom till sjukhuset och fick först fylla i lite papper och sen vänta på en sköterska som skulle ta lite blod. Det gick sådär, jag har ådror som rullar undan och som dessutom är tunna. Efter flera försök och pedagogiska (?!) "It will be little pain.." från sköterskan lyckades det. Jag fick dricka massa vatten och de kom och tog tempen regelbundet. Läkaren kom in och sa att malariatestet var negativt men att det inte betydde att jag inte hade det. Det ville ta fler prover och kanske skulle jag stanna över natten.
Sköterskan som tagit blodprovet kom tillbaka och bad om ursäkt för att hon var tvungen att ta mer av det. Det gick inte särskilt bra, en annan sköterska kom in och det knådade armarna tittade i armvecken, handleden, på fötterna, men nej. De frågade "Is this strange to you?" Jag förklarade att det allt som oftast var sådär när jag skulle ta blodprov varpå hon svarar "This is VERY strange to me" 30 minuter, fem sticksår, 3 plåster och totalt tre sköterskor senare fick de tillräckligt med blod för att testa för fortsatt malaria, dengufeber och en tredje som jag inte minns namnet på. Ëfter att ha spenderat flera timmar på sjukhuset och fått veta att jag inte har malaria fick jag äntligen åka hem, men med en lapp i handen med en ny tid dagen efter.
Igår åkte jag till Shanghai igen blev lite snabbt undersökt och underrättade om att jag inte hade de andra två sjukdomarna/virusena.
Idag är febern helt borta och kvar är bara lite trötthet i kroppen efter några dagars fasta.
Kommentarer
Trackback
