I Qingdao
När jag kom till flygplatsen i onsdags var flyget försenat på grund av vädret, ingen ny tid var satt. När de ca 1,5 timme efter att flyget skulle lyft började dela ut matkuponger, kände jag en viss oro. Fyra timmar efter ursprungstiden (22.00) lyfte vi och cirka en timme senare landade vi i Qingdao. 
De röda flighterna är förseningar, jag var inte ensam om att vara försenad...
Det är väldigt viktigt att rätt personer sitter vid nödutgångarna på flygplanet. Först var det en äldre man och ett barn som satt vid en av nödutgångarna, men de fick byta med några andra som ansågs kunna klara av en ansvarsfulla uppgiften. De passagerare som satt vid dessa fick en särskild genomgång av flygvärdinnorna och uppmanades att läsa de orangea informationsblad som satt i sätet framför.
Hannes åkte upp hit för affärer och jag bestämde mig att följa med, men kom med ett senare flyg. Verkligen inget jag ångrar, luften är frisk och sval! Torsdagen spenderades mest med att flanera omkring i regnet, utan något direkt mål. Gick längs med havet och kände brisen och bara njöt av att kunna gå utan att rinna bort. Det var/är sommar-Sverige-väder ute. 
Försäljning längs havet; pärlor, pärlor, pärlor och snäckor
del av Beach nr 2 (tror jag) Finns totalt sex stränder här.
Efter att gått i några timmar hoppade jag på en buss som jag hoppades skulle ta mig till någon spännande plats. Det är aningens svårt att kunna läsa sig till var de ska då alla tidtabeller är skriva med tecken, dock visade det sig att de när man satt på bussen sa stoppen på engelska, precis som i tunnelbanan. På bussen frågade en gammal tant mig var jag kom ifrån och när jag svarade Sverige log hon, nickade och lutade sig tillbaka. Efter en lite stund knackade hon mig på axeln och frågade var Sverige låg någonstans. Sen pekade hon ut några platser som vi stannade längs, klappade mig på axeln, sa hej då och hoppade av. Jag satt kvar på bussen och hamnade till slut i gamla stan. Där det pågick vägarbeten både här och var. Kina är under uppbyggnad kan man säga och även här pågår det ett tunnelbane-bygge. 
Gamla stan var väl trevlig och det kändes att stan inte är platt, utan lite ”kullig”. Jag lyckades gå i cirklar, då jag envist kom tillbaka till samma platser hela tiden.
Innanför ringen av män sitter fyra stycken och spelar kort.
Jag tröttnade och försökte hitta en taxi. Alla taxibilar var som bortblåsta! Till slut hittade jag en som tog mig tillbaka till hotellet. 
Utsikten från hotellrummet på 32.a våningen
Qingdao är en trevlig stad och väldigt olik Wuxi på många sätt, men framförallt när det gäller naturen. Det är grönt och ligger vid kusten, men även husen ser annorlunda ut. Enligt Lonely planet kallar kineserna Qingdao för ”Kinas Schweiz ” och jag kan nog förstå hur de tänker där.
